Två månader kvar. Sen vet jag vart på Sverigekartan jag hamnar.
Jag är 100% övertygad om vad jag vill läsa, och det faktum att den enbart finns i en stad borde göra det enkelt. Men törs man flytta till en helt främmande stad, ensam, med två hundar, utan att säkert veta att jag kommer känna en djävul…. det finns ingen plan b, och egentligen inga alternativ. Men tanken skrämmer mej. Det går ju alltid att fega ur och läsa någonting annat bara för att känna sig lite säkrare. Men samtidigt känns det inte som det är rätt period i livet att fega, det är väl nu man ska chansa, göra fel och börja om “/ Jag kommer sitta på ett rum och ruttna, det kommer inte finnas någon i hela staden som kan ta hand om mina djur på dagarna, och dessutom kommer jag va alldeles för dum i huvet för det programet!! Positiva tankar ;D
Fasen vad jag önskar att jag var en hund. Jag vill ta order och bli kommenderad
Så skulle jag vara en vit en, med jordens svartaste klokaste ögon också <3












